Min fina mor

Igår tänkte jag mycket på min kära mor som gick bort 100128. Hon var den mest generösa människa jag någonsin mött. Hon hade inte mycket men hon bjöd alltid på det hon hade. Hon gjorde allt för sina barn och struntade lite för ofta i sig själv. Hon uppfostrade sina fem barn själv i stort sett. Jag beundrar hennes styrka att orka när det var jobbigt. Hon klagade aldrig och lyckades alltid att få oss att känna att vi aldrig saknade något.
Hon var så duktig på allt! Snickra, sticka, virka, sy. Hon skapade lösningar när man trodde att det var kört. Man måste våga testa innan man säger att det inte går.
Jag har precis som mamma lätt för att gråta när folk är glada. Vi kunde sitta och titta på sport på tv tillsammans och gråta båda två när den som vann var glad.
När jag tänker på henne så kommer alltid känslan av hennes händer upp i mitt huvud. Hon tröstade alltid och smekte med sina händer på ett mjukt sätt. Hon hade så mjuka och lena händer.

Jag saknar henne otroligt mycket men jag tror att hon finns någonstans och håller koll på mig, mina syskon och min familj.
Livet är inte rättvist. Älskar dig mamma!