BRCA1

Var inne på aftonbladet idag och kollade runt lite. Såg denna artikel: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14317071.ab

BRCA1. Denna gen hade mamma. Denna gen har även jag fått reda på att jag har. I höst ska jag till Umeå för undersökningar och lite längre fram när jag är klar med barnafödande och amning så ska jag nog operera bort bröst och äggstockar. Det känns faktiskt helt ok just nu. Jag var förberedd på att jag skulle ha den men samtidigt när jag fick reda på det så blev jag ledsen. Det är inte roligt att ha denna gen men samtidigt så är jag väldigt tacksam för att jag fått reda på att jag faktiskt har den. Nu kan jag påverka min framtid.
Det är inget som säger att jag skulle ha fått cancer men jag har ju en betydligt större risk att få det och kan jag minska den risken så gör jag det.

Tack vare att min syster tog kontakt med läkare angående min mammas cancer och faktumet att min mormor också dog av cancer så har vi syskon alltså fått chansen att testa oss. Än så länge så verkar det som att det bara är jag som har ärft den av mamma. Håller tummarna för att det bara är jag också. Vi är ju fem syskon och risken var ju rätt stor att flera av oss skulle ha den och kunna bära med den till barn och barnbarn.

Det är 50% chans att Henry ärver detta från mig. Han kommer få testa sig i framtiden också. Känns tryggt att ha möjligheten att få reda på det i tid innan det är för sent.

Lite konstigt inlägg kanske så här i barn-födande-tider men artikeln på aftonbladet påminnde mig idag.

Inget nytt på tittut-fronten förresten.
Håll tummarna för att Henry tröttnar på insidan av magen nu!

Kramar från en slö Angelica i tv-soffan... :)